BSAs mest fantastiska vapen!
Den ser liten ut med 104 cm men även de första versionerna gav lätt 7 fpe!
Lagom till 1959 så lanserade BSA slutligen sitt nya budgetvapen, ett allroundgevär som skulle komma att tilltala en bred skara tänkbara köpare. Här fanns svaret för luftvapenjägaren som behövde ett billigt och tåligt vapen såväl som för junioren som hade ungefär samma kriterier högst upp på önskelistan.
Denna nya modell var emellertid en synnerligen enkelt för att inte rent utsagt säga simpelt vapen nästan helt tillverkat av pressad plåt med tanke på låg produktionskostnad.
Därmed så var det dock inte sagt att vapnet var billigt, trots att det inte kostade så mycket. För precis som med Ford Model T så låg storheten hos det nya vapnet i just enkelheten och inte minst det faktum att konstruktionen var både genialiskt utformad och dessutom tillverkad av riktigt bra material. Lågt pris, hög kvalité, lätt att meka med själv – vad mer kunde man önska?
Vilken logotype!
Jo, precision var ju ett absolut krav och tack vare BSAs berömda hammarsmidda pipor så kunde den nya modellen ställa sig själv i en särställning. Trots ett lågt pris så kunde den nämligen mycket väl mäta sig mot nästan vilken annan konkurrent som helst när det gällde just teknisk egenprecision.
Men, trots detta, en stor nyhet måste också manifestera sig som just en nyhet och för att klara detta så hade man två saker i bakfickan – dels ett klatschigt namn och dels en ny teknisk innovation som verkligen kunde förmå att ta andan ur både köparna och konkurrenterna!
Detta var BSA Meteor!
Rymden var hetare än någonsin och en tydligare antydan om framtiden kunde man inte tänka sig just nu när rymdkapplöpningen stod inför dörren. Meteoren är rykande het, den är snabb och den är spännande – precis som BSA ville se sitt helt nya stjärnskott.
Ett luftgevär med kikarsikte!
Något annat som var minst lika mycket science fiction var – ett kikarsikte! Ett kikarsikte på ett luftgevär! Världen häpnade! Vid denna tid så var kikarsikten inte ens vanliga på krutvapen, de hade i praktiken bara varit allmängods i ordets vidaste bemärkelse sedan kriget, alltså bara ett drygt decennium. Men, på ett luftgevär. Enastående!
Själva kikarsiktet som fångade de flesta spekulanters uppmärksamhet är med dagens mått närmast ett skämt, en tunn historia tillverkad åt BSA av Elliott Optics Birmingham. Rent tekniskt sett så hade det en fast förstoring på 2-3 gånger samt en sugrörsstor diameter på 15 mm.
Förutom det historiska steget att förse ett serieproducerat luftgevär i lågprisklassen med kikarsikte så var själva konstruktionen av Meteor lika revolutionerande som själva konceptet bakom modellen.
De brittiska luftvapnen var av hävd och tradition solitt byggda av hög kvalité där stort avseende fästes vid finish, passning och materialval. I takt med en ökad konkurrans så var man emellertid tvungna att endera sänka priserna eller förlora försäljningsvolymer. Ville man inte göra detta så fanns det bara en utväg - att förbilliga produktionen.
Om man under kriget kunde tillverka 4.50 miljoner K-pistar för £2.30/st - nog borde det finnas bättre sätt att tillverka luftgevär på ett lönsammare sätt än att arbeta med smidda komponenter, handpassade detaljer och stockar av utvald valnöt? Kunde man kanske se och lära av krigsproduktionen, ta ut de bästa tillverkningsprinciperna ifrån denna och tillämpa även på luftvapen för civilt fredsbruk?
Varför skulle man inte kunna göra detta?
Den här typen av radikala idéer kan verka enkla utifrån vårt perspektiv men de var förbluffande tröga att få igenom direktionen. Invändningar av typen -"Vi tillverkar brittisk kvalité!", var inte helt ovanliga. Detta kontrades då med den radikala motfrågan - "Vad är kvalité och vem bestämmer vilken nivå av kvalité som kunden ska betala för, tillverkaren eller kunden själv?".
Till slut så började ekonomernas argumentation också nöta på ledningen, man kunde lätt se på Cadet att det tillverkades mängder med enheter samtidigt som lönsamheten sjönk. Det är ingen utveckling som kan bära en hållbar framtid. Ska man överleva konkurransen så måste man anpassa sig och vara snabbt ute med radikala och lönsamma idéer.
Kikarsiktet och talet om precision betonades noga i de första annonserna..
Till sist så fick ingenjörerna (nästan) fria händer att bygga den nya Meteoren på ett radikalt annorlunda sätt än den tidigare produktionen luftvapen. Inspirerade av tankarna runt produktionen av den berömda K-pisten Sten-gun så skred man raskt till verket.
Cylindern tillverkade man av en rektangulär plåt som böjdes 360 grader och som punktsvetsades på undersidan, även pistongen tillverkades i grunden på samma sätt (mer om denna senare). Korgen för avtrycket bestod också den av två rektangulära men mindre plåtar som även dessa punktsvetsades på plats. En press klämde in fyra klackar på cylinderns ovansida, vilka agerade kilbas för den nya kikarsiktesmonteringen.
Pistongen försågs med en nyckehålsliknande springa som pressades ur i ändan av den nedvikna (stukade) delen av pistongens framsida. I denna del så hakade man in ett löst pistonghuvud som därmed kunde röra sig fritt i längdled och flyta med den lindrigt raka insidan av cylindern varpå den skapade en slags automatisk centrering för densamma. Slagfjädern var helt konventionell men guiden tillverkades av ännu en rörbockad plåtbit som försågs med en "kjol" nedtill som höll fast den grova bricka som utgjorde guidens fot. Konturen av brickan och röret dubblerade därefter som centrerande låsning för den lösa bult som höll ihop hela drivkällan inuti cylindern. De få lösa delarna som utgjorde själva avtrycket tillverkades även dessa av enkla stansade plåtbitar. För enkelhetens skull så hade vapnet inget centralt upphak (som Airsporter mfl) utan upphaket låste direkt på pistongens utsida undertill. Längst bak så täcktes bakdelen av cylindern av en påpressad hatt av konstharts. Anspänningsarmen tillverkades av en i längsled dubbelvikt plåtbit som pressades till rätt form.
Det enda som egentligen var solitt och konventionellt var pipan och dess pipblock, liksom ytfinishen som på dessa vapen var en blånering. Den numera så legendariska emaljlacken kom inte förrens senare i produktionen, under Mk II och framåt. Skälet till detta var att man redan hade blåneringen i gång och att det inte blev mycket dyrare att även doppa delarna till Meteor precis som till andra delar. Dessutom så var man rädd att en udda ytfinish skulle skrämma tänkbara kunder eftersom man vid denna tid tillmätte blånering och finish ett mycket större värde än vad som är fallet numera.
En stock av Scandinavian hardwood..
När mekaniken var färdig så sänktes den ner i en maskinfräst stock av bok, eller "Scandinavian hardwood" som BSA själva föredrog att benämna materialvalet. Det bleka trät lackerades sedan i en brungul nyans med en krämigt tjock lack enligt en princip som påstås vara utvecklad av möbelindustrin för användning till skolbänkar! För att ge en lite modernare look så fräste man ut tre spår på varje sida om förstocken men all annan utsmyckning som bakkappa eller nätskärning lyste helt med sin frånvaro.
Som ni säkert förstår så blev Meteoren en tämligen skramlig plåtbössa tillverkad av löst ihopfogade stansade och pressade plåtar. Att det blev billig att tillverka är därför lätt att förstå. Ett minimum av manuellt arbete lades in vid tillverkningen jämfört med BSAs övriga produktion och geväret blev sådeles också mycket enkel, snabb och billig att tillverka. Finishen och formgivningen gjorde emellertid sitt bästa för att dölja den enkla konstruktionen vilket man också lyckades med så många i synnerhet moderna ägare av modellen har aldrig reflekterat och än mindre stört sig på hur simpel och enkel som konstruktionen egentligen är under skalet.
Samtidigt så var det ett vackert, strömlinjeformat och attraktivt vapen som mycket väl smälte in i BSAs övriga samtida lineup. Den hade en modern och spännande formgivning - den var lätt, slagkraftigt och den hade en enorm slitstyrka både för användning och mot ren misshandel. Precisionen fanns där naturligtvis och kikarsiktet, just kikarsiktet var något strålande modernt och effektivt tillbehör som utan tvekan kom att visa vägen in i framtiden och det inte bara för BSA.
"Be a Meteor Marksman!"
Till en början så tillverkade man faktiskt bara Meteor med kaliber 177, ett i efterhand obegripligt beslut. Tanken var att man i första hand skulle attrahera yngre entusiaster. Sanningen var dock den att många vuxna fantaster snabbt insåg modellens kvalitéer och då dröjde det inte länge innan även kaliber 22 erbjöds. Det många noterade redan då och som är än mer påtagligt i dagens tidevarv med våra kronografer är skillnaden i effekt mellan kalibrarna. Med den klenare kalibern så hamnade man runt 7 fpe med de flesta diaboler. Om man däremot valde kaliber 22 så hamnade man inte sällan ända uppe på 10 fpe vilket var helt klart jämförtbart med en samtida Airsporter!
Meteoren har nämligen den udda egenheten att den levererar oproportionellt hög effekt med just kaliber 22. Förmodligen så är det vapnets geometriska setup som gör att den här avvikelsen uppstår. Samma fenomen finns för övrigt också hos Webleys Tracker men då omvänt. De efterkommande generationen av Meteorer, fram till den sista Mk V, hade också succesivt ökande effekt - de sista gav vanligtvis 8 fpe för kaliber 177 och närmare 11 fpe med kaliber 22. En riktigt bra effekt i relation till vapnets format och skjutbarhet.
En hel del vuxna entusiaster valde alltså den billiga, tåliga, välskjutande och kraftfulla modellen för renodlat jaktbruk före den dyrare, tyngre och ömtåligare Airsportern. BSAs Meteor blev med all rätt en enorm storsäljare och det viktigaste civila vapnet som BSA någonsin har tillverkat, i lönsamhetshänseende. Med mindre modifieringar så fortsatte modellen att tillverkas ända till 1994 då den ersattes av Mk VI, vilket var den första Gamo-baserade Meteoren.
Arvet från de klassiska Meteorerna levde emellertid vidare i en förstorad och mer påkostad variant benämnd Supersport vilket började tillverkas 1986 och som sedan hängde med långt in på 2000-talet där den först på de senaste åren har fått en förändrad konstruktion.
Med över 3 miljoner tillverkade klassiska Meteorer och därtill en stor produktion riktiga Supersports så visade sig grundkonstruktionen ända ifrån 1959 vara BSAs riktiga guldägg och kanske därmed också ett av de betydelsefullaste luftvapen som någonsin har ramlat ut ifrån BSAs fabriker.